jagfickfeeling

Sex nätter blev det alltså i vaket tillstånd med Alice, en ganska intressant erfarenhet men det känns ändå väldigt skönt att jag vågar blunda.

Idag slutade båda vid lunch så vi gick och köpte en kaffe efter skolan och satte oss på stortorget och jag rökte mina cigaretter. Det är helt maniskt magiskt hur det känns när jag nuddar Alice efter att det har gått några minuter utan beröring. Som när vi satt där på bänken och drack vårt kaffe så råkade hon nudda mitt högra lår med sitt vänstra och hela jag blev alldeles varm och det kändes som tvbrus under mitt skinn, magi. Alice frågade mig var alla duvungar finns någonstans, jag svarade att de förmodligen är i fågelbona och undrade varför hon undrade. Hon berättade om en skröna hon hört om att duvorna på gatorna endast är just duvungar och de riktigt stora duvorna finns uppe i de mörka bergen. Jag log mot henne, jag älskar sådana historier, vem vet, det skulle kanske kunna vara så?

Det blev kallt efter ett tag så vi gick bort till domkyrkan och satte oss, hon låg med huvudet i mitt knä och solen värmde verkligen trots att det bara var mars. Återigen klädde hennes hår mig, mina jeansbeklädda ben hade nu reklamfilmsglänsande mörkt hår över sig. Efter en lite timme tyckte Alice att det började bli lite kallt plus att hon snart skulle iväg på körträning. Vi kysstes kort utan för kyrkan innan hon gick ner mot stortorget och jag gick och satte mig på bänken igen. Jag tog upp mina hörlurar och satte mig och njöt och lyssnade på Bo Kaspers Orkester, jag blundade och tänkte på hur fint allting var.

Sjunde natten, eller snarare sjunde morgonen är minst bästa morgon någonsin. Vi sov hemma hos mig. Jag drömde om någonting som jag inte riktigt kan komma ihåg i detalj, inte mer än att det var varmt, rofyllt och väldoftande. Den skira hinnan eller väven som drömmen skapat  föll sakta isär likt is som krossas i slowmotion; jag kände något mjukt mot mina läppar och öppnade sakta ögonen. Alice låg till höger om mig på mage, hon låg med sitt huvud på sned ovanför mitt ansikte. En våg gick igenom min kropp och jag kände mer än någonsin att jag verkligen var kär i denna människa. Jag pussade tillbaka hennes tunna men lena läppar. Där låg vi en ganska lång stund, ömsom pussandes, ömsom kramandes - det var fint.
       Alice gick sen upp och duschade medan jag låg kvar och tittade upp i taket. Mina väggar är tapetserade med vit kornig tapet som ser lite ut som berg i miniatyr. Jag föreställde mig en vårflod som rann uppåt mot taket när jag kom på att det var idag vi skulle skicka iväg några ballonger. Efter att jag och Alice diskuterat heliumhistorien för några dagar sen gick jag ner till teknikmagasinet på Fiskaregatan och köpte en laddning, 399:- för helium plus ballonger och snöre. I hemlighet hade jag förberett ett litet brev som såg exakt likadant ut som det jag hittat fast med en ny dikt samt med mitt eget namn. Så när Alice kom ut ur duschen med fantastisk vackert blött hår så tog jag henne i handen och gick ut i vår lägenhets kök och visade den stora lådan. Hon förstod först inte vad det var men när jag öppnade den och tog upp plåtgrejen så sken hon upp lite grann. Jag har en lite thing för tjejer med blött hår har jag kommit på, jag vet inte varför men det känns så fräscht på något sätt, samtidigt som ansiktet framhävs när håret ligger ganska slimmat kring huvudet. Jag kysste Alice och hon kysste tillbaka. Vi stod i det halvdova morgonljuset från balkongen i vårt kök. Alice luktade tvål och hennes nakna axelparti ovanför handuken var mjukt.
        Efter att ha monterat på munstycket på heliumgrejen och vikt ihop de små lapparna tog jag en rosa ballong och blåste upp den. Alice knöt en knut och fäste ett vitt repsnöre och släppte upp den i taket. Vi fyllde fem ballongen: en rosa, en orange, en vit, en röd och en blå. Alice tyckte det var dåligt matchade färger, jag höll med men tyckte det kvittade ändå. Alice fick äran att släppa ut/upp tre ballonger medan jag fick hålla till godo med den orangea och den röda. Vi gick ut på balkongen och höll i våra snören och log mot varandra. På tre släppte vi sen ballongerna från balkongen. Det var en lätt svindlande känsla som återfanns, något magisk också. Vi tittade på varandra och på ballongerna avlösande med blickar som på små barn. Man kunde se ballongerna i ganska exakt två minuter i de försvann ur sikt, Alice kunde se dem något längre, sa hon. De sista sekunderna innan de försvann så såg de ut som dagsstjärnor som glimmade mot molnbakgrunden.
       Jag var precis inne och tittade på Philips hemsida, http://www.heliumletters.blogspot.com om någon mer hade hittat en ballong.. men inte.

Ha, nu slog det mig först, jag sov hela natten med Alice igår, mys.

Sjätte natten började för ganska exakt tjugofyra timmar sen, igårnatt alltså. Vi låg och spanade igenom Alice musiksamling på datorn. Man kan verkligen säga att hon blandar och ger. Hon tycker om många svenska små doldisgrupper såsom Peggy Lejonhjärta, Ingenting, Emil Jensen och Hovet, och så klart Lasse. Men det visade sig också att hon har en förkärlek för Idolvinnare, jag kunde inte riktigt skriva under på den raden, men så länge hon inte tvingar mig att lyssna på det är det väl okej.
       Jag hade gått lite som på taggar eller vad man säger, haft ris i och myror i byxorna för jag hade en sak som jag så gärna ville visa henne. Tidigare, i förrgår alltså, när jag var ute och sprang i Lund, nere vid dammarna så fann jag en blå ballong som satt fast i ett träd. Inte ett jättestort träd men typ något större än ett äppleträd. Det var ett ganska klättervänligt träd så jag kom upp så högt att jag lyckades nå det vita snöret som ballongen satt i. När jag hoppade ner från trädet hörde jag att något studsade inuti ballongen. Och när jag höll den mot det bleka vintersolljuset så kunde man se skuggan av något där inne. Först var jag osäker om jag ville spräcka den fina överraskningen jag hittat, men snart kände jag mig tvungen så jag tryckte ballongen mot en gren och "PANG!" så föll en liten vit ihopvirad lapp ner på den bördiga skogsjorden som skogsgolvet var klätt i. På lappen stod något spännande:

 

this is a so-called helium letter

 

flight through clouds and rain

sought its way past birds and trees

ended up in your hand

 

maybe it finally broke or maybe you caught it in thin air

either way you should take it as a sign for you to pay it forward

my name is Philip, I’m 12 years old and I wanted to do a modern form of a message in bottle

so, write your own helium letters and send them and a some love via helium baloons

post who you are and where you found the letter on: www.heliumletters.blogspot.com

so we can see how far this chain reached, Copenhagen, march, MMIX

 

När jag tog upp den randigt skrynkliga lappen ut min ficka och visade Alice vad som det stod så blev hon först tyst. Sen så rullade hon över till datorn och skrev snabbt in adressen samtidigt som hon frågade om jag hade kollat hemsidan. Klart jag hade det sa jag, men tyvärr så är det ingen som har skrivit, så antingen är jag den först som funnit en ballong eller så tycker alla bara det är töntigt.

       Vi låg uppe ganska länge och letade efter hemsidor som sålde helium samt funderade över vad vi skulle kunna skriva i vårt lilla brev. Alice somnade vid två, jag hann sova i en liten liten stund innan jag vaknade med ett ryck med lite saliv på kinden. Först blev jag rädd för vad som skulle kunna ha hänt och var jag var men sen så insåg jag plötsligt hur fjantigt jag är som inte vågar sova med Alice, saliv och snarkningar eller ej. Jag sov visserligen inte någonting mer den natten heller men jag kände att min inställning förändrats.

 

      Femte natten så lyckades jag hålla Alice vaken nästan hela tiden, det var i fredags. Vi låg i min säng och kollade film på min dator, vi såg "Sliding Doors" som är en ganska gammal film. Den handlar om en sjukt häftig sak som jag och Alice pratat om många gånger, hur många detaljer och tillfälligheter som faktiskt gör att ens liv blir exakt som det blir. När filmen tog slut så låg vi och ritade på varandra med tuschpennor, jag kan knappt rita alls. Alice är superduktig. Hon ritade en svart och röd drake med ett vacker kvinnohuvud på halva min överkropp, svansen började på min vänstra arm och huvudet var på mitt bröst. Till sist när klockan var nästa fem så somnade hon med sitt mörka hår på min mage, hennes hår såg nästan ut som en tatuering föreställande svart solsken ihop med drakmålningen. Denna natt somnade jag naturligtvis inte heller eftersom jag inte ville störa Alice. Hon sover som kvinnor gör på teve, näpet och försiktigt med andetag likt våren.

Förresten så har jag upptäckt att det är ganska kul att skriva, om man bara försöker lite så kan man få det att låta som en berättelse.

Det var i igårnatt jag kom på att jag måste skriva. Jag sov min fjärde natt med Alice. Sova är dock att ta i, jag tror inte jag har sovit en endaste blund de nätterna som jag "sovit över".
        Första natten så var jag rädd att jag skulle snarka eller prata i sömnen eller gå i sömnen. Så efter det att Alice somnat låg jag och nöp mig själv i låret hela natten, i sju timmar, bara för att jag inte skulle somna. Jag hade lyckats få ett blåmärke på mitt högra lår när det var dags att stiga upp.
       Andra natten så insåg jag efter några timmars vakenhet ytterligare en poäng med att ligga vaken: jag får fler vakna timmar med Alice, en negativ sak är dock att man måste upp och kissa när man inte sover.
       Tredje natten sov vi hemma hos mig på mitt rum. Min säng står intill väggen till skillnad från Alices säng som står mitt i. Hon fick sova innerst för jag inte tycker om att känna mig instängd sa jag, fast egentligen var det för att jag skulle kunna springa på toaletten lättare.
       Fjärde natten var igår. Man hinner tänka jättemånga saker på en hel natt. Det var i natt jag kom på att jag måste skriva ner alla mina tankar som jag kommer på under mina sömnlösa Alice-nätter, även om jag tror att jag faktiskt kommer sova när jag "sover" med henne så småningom.
 

Jag heter Sebastian. Jag fyller 15 om fyra månader. Jag har aldrig skrivit något på riktigt innan. Men jag har varit med om något som får mig att vilja skriva. Jag har blivit kär.